När jag leker med kameran kan jag inte misslyckas

Några bloggare har skrivit om sina tankar kring om att barn ser ALLT, avbildningssjuka och andra skumma tankar. Alla inläggen är verkligen läsvärda och kompletterar varandra i sin förståelse av ett slags fenomen eller konsten att träna sitt fotografiska seende. Alla fotografer har väl sitt eget sätt att träna blicken och undvika inspirationslösheten och detta är något jag funderat lite på de senaste veckorna.

De fyra bilderna ovan gjordes när jag låg i gräset med en kopp kaffe bredvid. När jag kollade igenom bilderna från de där minutrarna tänkte jag att kamerasäljarna förmodligen skulle gråta om de fick se dem: ingen skärpa, överexponering, färgerna skruvade helt ur led… Men för mig är de förstås betydelsefulla. Det finns mycket i dessa bilder som avslöjar vem jag är. Alla bilder är gjorda direkt i kameran även om det förstås kan se ut som om de är gjorda i fotoshop. Jag tror dock inte jag hade kunnat skapa dessa bilder framför datorn för datorn kan inte förflytta mina sinnen på samma sätt som en kamera. Jag går inte igång på spacetangenten på samma sätt som på vitbalansknappen för att uttrycka mig milt.

Fördelen, som jag upplever, med att fotografera så här är att jag känner mig lyckligare och blir friare. Framförallt (tror jag) lösgör jag min blick från naturfotografiska normer (åtminstone de normer jag själv har satt upp). Jag blir överraskad av mig själv och min kameras förmåga. Jag får nya bildidéer. Jag får ny inspiration etc.

Annonser

5 svar to “När jag leker med kameran kan jag inte misslyckas”

  1. Mycket intressant inlägg och väl värt att begrunda! Jag har själv liknande tankar för tillfället som jag brottas lite med. Jag försöker närma mig motiven med ett barns nyfikenhet, och det är mumma för inspirationen, likväl som att titta på härliga bilder som du bjuder på här ovan, med ett alldeles eget avtryck. 🙂

  2. Morgan K Says:

    Rubriken talar för sig själv, bilder går att leka fram.
    Morgan

  3. Det syns verkligen att de här bilderna är skapade i ditt huvud och ingen annanstans. Några minutrar är lång tid om de är sprungna ur erfarenhet och tankar. /Mathias

  4. Det finns absolit inget skönare än att släppa på allt och bara fotografera. Det finns inga begränsningar! Det är ju då man ser. Man KÄNNER!

    Stort tack för länken till mitt inlägg om barns fotografögon i min blogg! 🙂

    //M

    Ps Underbara bilder som jag känner kommer från en människa som verkligen njuter av livet!

  5. Så rätt som det är sagt, när man leker kan man inte misslyckas. Det är bara om jag går till mig själv, att man tillåter sig göra det. Att precis som du säger släpper alla regler och normer och ”bara” fotograferar. Är i min linda att bara släppa på alla regler om gör si och gör så mm. Faktsikt mycket givande och lärofullt, kommer alltid något ur ett sådant fotograferings tillfälle….
    Tack för en intressant text och mycket spännande ”lekfulla” bilder.

    Mvh Christer K

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: