Andreas Carlgren svarar på mitt brev


I ett tidigare inlägg skrev jag ett öppet brev till vår miljöminister, ca en vecka efter brevet publicerade Nerikes Allehanda en debattartikel av Carlgren, vilket jag trodde var svaret på mitt brev. Jag menar, hur stora är chanserna att Carlgren skulle avsätta tid och svara på mitt brev. Men, nu har han alltså gjort detta i ett mejl från Viktoria Chlot. Tack för svaret!! Jag vill också rikta ett speciellt tack till Terje Hellesö som länkade till mitt brev från sin hemsida, vilket gjorde att brevet lästes av många, många fler än jag någonsin drömde om! Jag vill understryka följande hoppfulla ord ur brevet: ”Det är viktigt att ställa frågan om det kan behövas en riktad utbildning för de jägare som ska jaga varg. Det är också viktigt att utvärdera hur rapporteringssystemet fungerat. Även resultaten från Statens veterinärmedicinska anstalt och Naturhistoriska riksmuseet som genomfört obduktioner och andra analyser av de fällda djuren kommer att utvärderas. Resultatet kommer att beaktas inför beslut om nästa års jakt.” Avslutningsvis vill jag precis som Ann Dahlerus var inne på i sitt tal på Vargens dag: Skicka mejl och uttryck din mening till politikerna i denna fråga – det är mycket viktigt att våra röster hörs i denna fråga! Ansvaret kommer att förflyttas till en mer lokal nivå. En intressant fråga är hur många vargar som är ”lämpliga” i vår natur – här saknar forskarna ett bra svar!

REGERINGSKANSLIET
Miljödepartementet

Miljöministern

M2010/321/A/Br

Hej Daniel!

Tack för ditt e-brev om licensjakt på varg.

Den senaste tiden har många, liksom du, engagerat sig för vargen. Det välkomnar jag. Vargen är ett ovärderligt inslag i den svenska naturen.

Vargjakten har väckt starka känslor. Jag vill därför i det här svaret   beskriva grunden för regeringens politik som en bred majoritet i svenska riksdagen står bakom. Jag vill också understryka att ett syfte med regeringens arbete är att försöka förena de mycket starka åsikter och känslor som präglar synen på rovdjur i allmänhet och vargen i synnerhet. Det finns legitima åsikter från olika berörda som behöver närma sig varandra för att vi ska utveckla politiken för livskraftiga rovdjursstammar i Sverige.  

I den svenska rovdjurspolitiken har vi slagit fast att björn, järv, lo, varg och kungsörn ska finnas i så stort antal att de långsiktigt finns kvar i den svenska faunan. Jag vill vara tydlig och låt det inte råda något tvivel: Regeringen vill ha friska vargar i våra svenska skogar. För att detta ska vara möjligt måste vargen kunna samexistera med andra djur och med människan. Att öka inflytandet och acceptansen bland berörda i vargtäta områden är nödvändigt för långsiktigt livskraftiga vargstammar.

Beslutet om en begränsad licensjakt på varg är en del i ett paket av åtgärder som regeringen föreslog i proposition 2008/09:210 En ny rovdjursförvaltning. Den nya rovdjursförvaltningen innebär en tillfällig begränsning av vargstammens tillväxttakt och åtgärder för att stärka vargstammens genetiska status samt ett ökat regionalt ansvar och lokalt inflytande. Detta ligger i linje med de riktlinjer om förvaltning av stora rovdjur som Europeiska kommissionen (EU) fastställde under 2008.

Trots att den svenska vargstammen har växt snabbt de senaste åren, innebar det inte att vi var på väg mot en livskraftig vargstam. Det avgörande för en långsiktigt livskraftig vargstam i Sverige är att det tillförs nya vargar. Forskarna är – tvärtemot vad som ibland påståtts – eniga. Fakta ur forskarrapporterna som lämnats till Naturvårdsverket är att inaveln på lång sikt hotar fortplantningsförmågan. Kullarna har i vissa fall halverats. De svenska vargarna härstammar från tre individer och är i genomsnitt väsentligt mer besläktade med varandra än om helsyskon skulle få avkommor. Några av vargarna uppvisar redan nu skador som också är synbara tecken på långtgående inavel. Enligt forskarrapporterna har exempelvis flera fall av kryptorchism (som kan leda till sterilitet) och ryggkotsdefekter (som kan leda till förlamning), hjärtfel och njurfel, observerats. Forskarna menar att var tionde till tjugofemte varg visar dessa skador, men betydligt fler bär  anlagen. Kommande DNA-test kommer att visa vilka anlag de vargar som har fällts har.  

Regeringen sätter nu för första gången ett mål och tillsätter åtgärder för att stärka genetiken. Det innebär att upp till 20 vargar införlivas med vargarna i landet de närmaste fem åren. Först och främst ska naturlig invandring från Finland/Ryssland underlättas genom att invandrade vargar aktivt fredas inom renskötselområdet och slussas ned genom landet. I andra hand vidtas åtgärder för att varg som korsar svenska gränsen ska flyttas till mellersta Sverige. Skulle inte dessa åtgärder vara tillräckliga så är det tredje alternativet att flytta in vargar från ett annat land. För att ha en god beredskap för att möjliggöra en sådan flytt, om naturlig invandring uteblir, ges Jordbruksverket inom kort i uppdrag att tillsammans med Naturvårdsverket förbereda aktiv flytt av vargar till Sverige som inte är besläktade med den Skandinaviska vargstammen idag.

Under de senaste fem åren har vargstammen vuxit med i genomsnitt 19 procent per år. Konflikter mellan människor och varg har ökat, bl.a. efter att får och annan tamboskap har rivits. Under 2008 redovisade Naturvårdsverket att det av riksdagen antagna etappmålet för varg nåtts. Med det gav regeringen uppdrag att utreda förutsättningarna för begränsad licensjakt för att hålla vargstammen på en nivå som innebär att den inte växer okontrollerat. Förutsättningen var att jakten inte skulle äventyra vargstammens utveckling mot gynnsam bevarandestatus.

Regeringens bedömning är att inplanteringen inte kan ske utan åtgärder för att stärka acceptansen för vargen. Att hålla nere den okontrollerade tillväxten blir därmed en väsentlig del av regeringens rovdjurspolitik. Däremot har jag aldrig i något sammanhang sagt, som ibland påståtts, att  vargjakt enskilt skulle stärka genetiken. Rovdjurspolitiken är en helhet där acceptans och jakt är en del, och tillförsel av nya vargar en annan. Vi kan inte fullfölja politiken med bara det ena eller det andra.

Regeringen har beslutat om en strängt kontrollerad och begränsad vargjakt. Jaktkvoten tas av tillväxten i stammen och ska vara selektiv. Vi har angivit att vargar som är genetiskt värdefulla ska undantas. Jakten ska inriktas på vargar som visar stora defekter. Men den svenska vargstammen är så svårt inavlad att forskarna inför Naturvårdsverkets beslut om årets jakt rekommenderade skydd bara av det så kallade Galvenreviret i Gävleborgs län, där det finns en invandrad finsk varg och dess avkommor. I övrigt behövdes – enligt forskarna – inga ytterligare skyddade zoner, för att uppfylla regeringens krav på att värdefulla individer ska skyddas. Vi följer givetvis upp den bedömningen i utvärderingen av årets jakt, inför kommande beslut om jakt.

Naturvårdsverket lät under hösten 2009 forskare göra bedömningar av hur många vargar som kan jagas, lämplig tidpunkt för jakten och om några områden bör undantas från jakt. Inför vinterns jakt på varg utarbetade Naturvårdsverket villkor. Där ställs krav på registrering av jägare och jaktledare, uppdatering minst en gång varje timme dels av antal kvarvarande djur som får fällas, dels rapportering av fälld varg, samt slutligen en noggrann besiktning av skottplats och obduktion av fällda djur. Jakttiden är förlagt till perioden 2 januari – 15 februari. Enligt forskarnas bedömningar är valparna vid den här tiden på året så pass stora att de kan klara sig på egen hand. Valparna till föräldraparet som sköts kommer att följas och observeras särskilt nu under den närmaste tiden. Naturvårdsverket följer utvecklingen och erfarenheterna får visa om det finns skäl att ändra på förutsättningarna under nästa års jakt.

Jakten genomfördes under optimala jaktliga förhållanden med spårsnö inom hela jaktområdet en tid innan jaktens början samt under goda väderförhållanden. Intresset för jakten var stort, ungefär 4 500 personer deltog, (och inte 12 000 som ibland rapporterats). Efter några dagar var kvoten i stort sätt fylld och jakten avlyst i alla län utom i Örebro län. 27 vargar hade skjutits varav en överskjutning skett i Dalarnas län. Naturvårdsverket hade kalkylerat med en viss risk för överskjutning i sitt beslut om jakttilldelningen till länen. Dessutom hade Naturvårdsverket i sitt beslut lämnat utrymme för förvaltning av varg vid skyddsjaktssituationer som kunde uppstå efter licensjaktens avslut.

Naturvårdsverket kommer under april att redovisa en utvärdering av resultatet av jakten och jaktens genomförande. Besiktningarna under jakten och av vargarna som påskjutits visar att skotten i några fall inte träffat rätt. Det är viktigt att ställa frågan om det kan behövas en riktad utbildning för de jägare som ska jaga varg. Det är också viktigt att utvärdera hur rapporteringssystemet fungerat. Även resultaten från Statens veterinärmedicinska anstalt och Naturhistoriska riksmuseet som genomfört obduktioner och andra analyser av de fällda djuren kommer att utvärderas. Resultatet kommer att beaktas inför beslut om nästa års jakt.

Min bedömning är att årets vargjakt, som en viktig del av rovdjursförvaltningen, ökar och inte försvårar förutsättningarna för att nå en gynnsam bevarandestatus för vargen. Det sämsta för den svenska vargstammen vore att inget göra. Att fortsätta blunda för behovet av att stärka den genetiska situationen äventyrar allvarligt målet om gynnsam bevarandestatus för vargen i vår fauna.

Regeringen kommer också inom kort att tillsätta en utredning som  utifrån jakten och insatserna för genetiken ska svara på frågan om hur många vargar som krävs för att vi ska ha en livskraftig vargstam i Sverige.

Beslut och inflytande över rovdjurspolitiken förs nu i stor utsträckning ned till länsnivån i de nya Viltförvaltningsdelegationerna. Det innebär att lokala företrädare för olika intressen kommer att fatta besluten och ta ansvar för dem. Det bör öka förståelsen för rovdjursfrågor i allmänhet. Detta är också en viktig byggsten i regeringens politik.

Jag vill ha friska och levande vargar i de svenska skogarna, både nu och i framtiden.

Med vänlig hälsning

Andreas Carlgren

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: